Anna-Karin Palm
Om Frances Wachtmeister och Selma Lagerlöf. Två pionjärer.
Plats: B-fabriken, Magasinsgatan 32 Bodafors
Tid: Kl 18– ca 19. Dörrarna öppnas kl 17.15.
Biljetter släpps här den 7 maj.
Anna-Karin Palms cv kan inledas på följande vis: Konsum-kassörska, brevbärare, garderobiär på Konserthuset, försäljare på Systembolaget.
Hela tiden skrev hon och med romandebuten “Faunen” (1991) satte Anna-Karin Palm ett omisskännligt avtryck hos läsare och kritiker. 1997 utkom “Målarens döttrar”, som blev det stora genombrottet och romanen utgavs i ett flertal länder.
Hon är författaren som alltsedan dess ledigt rört sig mellan novellkonsten, romanbyggandet och biografiska arbeten.
2019 utkom “Jag vill sätta världen i rörelse”, en biografi om Selma Lagerlöf. Där tecknar Anna-Karin Palm ett rikt och omistligt porträtt av en sökande, tänkande, älskande människa med starkt frihetsbegär och djärva visioner; en författare som än idag sätter läsarens värld i rörelse.
”Jag vill sätta världen i rörelse” är alltså inte bara en generöst upplagd bok om ett fantastiskt konstnärsskap; det är en skildring av en tid när kvinnorna bryter igenom och tar sig in i offentligheten. Det gör den till oumbärlig läsning just detta demokratiår 2019.”
/Ulrika Kärnborg, Expressen
2021 utkom “Jag skriver över ditt ansikte”, en berättelse om författarens egen mors Alzheimer.
2023 valdes Anna-Karin Palm in i Svenska Akademien på stol nummer 16.
Samma år kunde läsaren ta del av hennes inledande text till “Förbannelsen i äktenskapet. Texter och konst av Frances Wachtmeister”. (Dialogos Förlag)
Frances Wachtmeister - en kvinnlig pionjär, men obarmhärtigt bortglömd, hade åter lyfts fram i ljuset.
Frances Wachtmeister föddes 1868 och växte upp i en välbeställd familj med starka kulturella intressen. Frances fick utbilda sig till konstnär både i Sverige och Frankrike. Hon engagerade sig tidigt i kommunala och sociala frågor och brann för kvinnors situation och rösträtt. Kvinnorollen var i stark förändring under hennes tid och kvinnorörelsen var på frammarsch. Hon gav sig ut på vandring på den småländska landsbygden, utsatte sig för strapatser och äventyr för att kunna skildra de villkor under vilka kvinnorna i lägre samhällsklasser levde. Det var också en tid då äktenskapet och förhållandet mellan könen livligt debatterades och mycket handlade om sexualiteten.
Frances skrift “Förbannelsen i äktenskapet” utkom under pseudonym 1903. Det är en djärv och debattlysten text som griper rätt in i tidens frågor och skildrar enskilda livsöden, på ett konkret och målande sätt. Hon anser att den gifta kvinnans omyndighetsförklaring är äktenskapets förbannelse. Året därpå, 1904, publicerade hon en ny pamflett: “Eget hem - de ogifta kvinnornas egnahemsfråga”. Där lyfte Frances fram vikten av att ogifta kvinnor borde kunna skapa sig ett eget hem och gav konkreta råd till kvinnor som ville stå på egna ben och försörja sig själva. Frances kvicka penna och rappa formuleringskonst är än idag oerhört uppfriskande läsning. I boken ingår också nytryck av Inkognito - strövtåg i Smålands obygder ett "wallraffande" reportage som publicerades i Ord & Bild 1893.
Texterna i volymen introduceras av författaren Anna-Karin Palm. Frances Wachtmeisters konstnärsskap presenteras i en fördjupande essä av Katarina Wadstein MacLeod, professor i konstvetenskap.